Jag är trött

Jag sov borta i natt. Det gick inte så bra. Inget fel på sängen eller rummet eller så, det var andra grejer som krånglade. Jag somnade gott så fort jag la huvudet på kudden, men efter en stund kom maken in. Han ruskade om mig lite och sa god natt – och plötsligt var jag klarvaken. Han tvärsomnade givetvis. Och snarkade. Ett tag funderade jag på skilsmässa, sedan bestämde jag mig för att döda honom istället. Enklare. Mindre pappersarbete. Men jag var för feg, det blev inget dödande.

Täcket var konstigt också, stort på något vis. Ett alldeles vanligt täcke var det men det kändes som om det var flera kilometer brett. Jag lindade in mig flera varv i täcket – inte skönt. Jag knölade ihop ena halvan av täcket och försökte breda ut den andra halvan över mig – inte heller skönt. Jag fick aldrig till det riktigt. Hur jag än gjorde var det stort och obekvämt.

Sedan messade dottern och vi började bråka lite (per SMS). Till slut blev jag så arg att jag började gråta. Då är det svårt att somna. Ju deppigare jag blev desto bredare kändes täcket, det växte med varje snyftning.

Jag grät en stund och blev till slut så trött av det att jag nästan somnade. Då fick maken ett SMS. Klarvaken igen.

Idag har jag jättemycket att göra och kommer inte hinna sova middag alls. Synd, jag hade behövt det.