Fucking ont i halsen

Jag tänkte att eftersom jag inte hade så där infernaliskt ont som jag brukar så behövde jag nog inte gå till läkaren den här gången. Men nu börjar jag tröttna. Halsen har gjort ont i en vecka och det blir inte bättre. Tvärtom.

Men man är ju en stor skurk om man väljer att äta medicin för halsfluss. Komplikationer och följdsjukdomar är tydligen bara trams. Man ska tiga och lida. Vilket är litegrann allt man kan göra med halsfluss.

Fast jag tänker så här, att om man bara ger fan i att blanda antibiotika i djurfoder (det är såklart förbjudet i Sverige, men i andra länder förekommer det ju fortfarande) så borde väl en stor del av överanvändningen vara fixad eller? Om något land vägrar att lägga av så bombar man det sönder och samman. Så att vi som är sjuka kan få äta vår jävla medicin utan att skämmas.

Jag är beredd att offra lite av min medmänsklighet för att slippa halsont. Rätt mycket av den, faktiskt.

Halsböldiga Saga ska opereras

Saga åkte till SöS i förmiddags för att tömma sin halsböld (jorå, en till halsböld trots att det bara var två veckor sedan sist) men blev istället skickad till Huddinge där hon blev inlagd. I morgon ska hon operera bort halsmandlarna och kommer alltså att behöva tillbringa halva påsklovet på sjukhus och andra halvan in agonizing pain. Kul...

Ett dygn var vi borta...

...och när vi kom hem hade ett barn blivit förkylt och fått feber. Ett annat hade fått halsfluss med halsböldsvarning. Det tredje hade bajsat på sig i smyg.

Veckan

I söndags åkte jag ju som bekant till akuten på SöS för att jag trodde att jag var allvarligt sjuk. Det var jag inte. Hade bara fått en släng av Tietzes syndrom.

I måndags åkte jag med Saga till vårdcentralen (japp, hon är en fegis av stora mått, min flicka, som inte vågar gå till doktorn själv) för hon hade halsfluss. Hon fick Kåvepenin, 3 tabletter om dagen.

I tisdags gjorde jag säkert någonting men jag minns inte riktig vad. Jo, jag satt och läste och peer-reviewade tre paper (och det där var kanske inte helt perfekt svenska).

I onsdags fortsatte jag att läsa och peer-reviewa.

I torsdags åkte jag tillbaka till vårdcentralen med Saga. Hon tyckte att det kändes som om hon hade en halsböld igen. Det hade hon. När man får en halsböld så måste den öppnas för att varet ska kunna komma ut. Sådant gör man på SöS så det var bara att åka dit. Där fick hon en massa bedövning och sedan stack läkaren en spruta rakt in i bölden och sög ut en massa blodigt var. Men det räckte inte, han var tvungen att skära upp bölden för att allt skulle komma ut. Så han skar ett (ganska stort) snitt i hennes böld och lät varet rinna rakt ner i halsen på henne. Hon har haft bättre dagar kan jag säga. Men hon mådde bättre redan till kvällen, när bölden inte gjorde så jävla ont längre. Hon fick lite mer medicin också. Nu ska hon äta 6 Kåvepenin, 8 Citodon och 3 Voltaren om dagen.

I dag, fredag, åkte vi tillbaka till SöS för att tömma bölden igen. För det räcker inte alltid att göra det en gång. Det var inte riktigt lika jobbigt för henne idag, men särskilt roligt var det nog inte. Hon fick också en tid till en läkare på Huddinge för att prata om att operera bort halsmandlarna. Hon har inte varit så sugen på det tidigare, men fyra halsflussar och två halsbölder på fem månader har fått henne att ändra sig.

En rätt så tuff vecka, men nu mår vi i alla fall bättre. Jag har fortfarande ont i revbenen och Saga har fortfarande ont i halsen, men det är inte riktigt lika farligt längre.

Och jag var inte ens full

Jag ångrar som fan att jag hånglade upp den där bloggkändisen/IT-chefen i går. Jag tror han har halsfluss.

Jo, en grej har jag att säga

Klara har fått halsfluss

Nummer 4

Orkar ni med ett halsflussinlägg till? Det ska bli kort, jag lovar.

Nu har Saga fått det också.

Ville bara säga det.

Konvalescens

Jag är frisk nu. Typ. Halsen gör inte så ont längre (på insidan i alla fall, utsidan värker märkligt nog fortfarande ordentligt), jag kan bita ihop tänderna och jag kan gapa stort. Feber har jag inte haft på flera dagar.

Men ändå är jag liksom sjuk. Jag orkar ingenting. Ingenting är kul, ingenting är gott och ingenting är skönt.

Even more halsfluss

Ett fett minus med att ha halsfluss är att man inte kan röka lika mycket som man brukar. Det tar då bara ett par dagar innan luktsinnet har förbättrats till nästan normal nivå. Och tro mig, ett fungerande luktsinne är inte vad du behöver när din hals har dött och förruttnelseprocessen är i full gång.

Mera fluss

Först Erik, sedan jag och nu har stackars Klara fått det också. Saga har inte fått det ännu men hon brukar ju inte slippa undan. Hon tänker packa sin väska och sticka från stan. Kommer tillbaka till sommaren, säger hon.

Flussflussfluss

I lördags kände jag att jag höll på att få ont i halsen. Jag förstod att det inte skulle bli någon lätt förkylningshalsont eftersom Erik just hade varit hos läkaren och fått penicillin för sina streptokocker. Det var liksom min tur nu, så mycket förstod jag. Men jag tänkte att om jag hade en annan approach än min vanliga (bli väldigt rädd, gråta mycket och tycka förfärligt synd om mig själv) så skulle säkert allt gå bra. Bring it on, tänkte jag istället, det här ska jag klara fint. Jag sa det till och med högt. Bring it on!

Fyra dagar senare (fyra dagar av feberyror och infernalisk smärta) så förstår jag att det inte heller var en fungerande approach. Men nu har jag provat den i alla fall.

Idag skulle jag försöka äta för första gången sedan i lördags. Då kräktes jag! Hur jävla orättvist är inte livet då?

Sommarlov

Idag började barnens sommarlov. Och självklart kom de två gamla semesterbekantingarna Ösregn och Halsfluss samtidigt. Erik står för halsflussen och jag tycker så fruktansvärt synd om honom samtidigt som jag är så otroligt tacksam att jag slapp den här gången (jag är en skitmamma, jag vet).

Tonsillit 2

– Det är bra om du tar de här tabletterna samtidigt med mat, säger damen på Apoteket åt mig.

Jag lyssnar inte så noga, jag har ätit dem förut. Minst två halsflussar om året de senaste tjugo åren har lärt mig en del om hur man tar antibiotika. Det har lärt mig att jag spyr av Abboticin, att Klacid är jävligt dyrt och att Ery-Max tydligen är farligt för foster nuförtiden – något det inte ansågs vara när Lilla K fortfarande var ett foster. Nåja, det blev ju folk av henne ändå. Men så säger plötsligt Apotekstanten en grej som gör mig lite fundersam:

– Om du har svårt att svälja tabletterna hela så kan du öppna dem och blanda ut kornen i lite vatten istället. Lättare att svälja då.

Och då undrar jag, när hon vet att jag har så ont i halsen att jag inte ens kan få i mig en tablett (ja, jag har verkligen ont i halsen), varför tror hon att jag kan äta mat då? Tror hon att tabletter är större och krångligare än en smörgås? Att en gelkapsel skulle ha svårare att slinka ner än en köttbulle? Äta mat? Är hon inte klok, människan, ser hon inte hur sjuk jag är?

…och som ni säkert redan har förstått så smittades jag alltså av 15-åringens halsfluss. Antingen var det så det gick till eller så smittades jag av min egen flussrädsla. För jag tror att det kan funka så. Kanske.

Tonsillit

Verbal Kint: Keaton always said, "I don't believe in God, but I'm afraid of him." Well, I believe in God -- and the only thing that scares me is Keyser Soze. (The Usual Suspects, 1995)

Jag tror varken på Gud eller Keyser Soze – det enda som skrämmer mig är halsfluss.

15-åriga S har ont i halsen, stackarn. Tack och lov har hon inte den vidriga streptokockflussvarianten den här gången, men jag är ändå lite rädd för henne. Hon får inte röra mina saker och jag ser till att hålla mig på behörigt avstånd hela tiden.

Min senaste halsfluss var ofin nog att bryta ut dagen innan julafton och jag fick tillbringa hela julhelgen med att gråta (försiktigt så att det inte gjorde för ont) och titta på julmaten. Att äta var inte att tänka på, inte heller att dricka något annat än vattnet som behövdes för att skölja ner värktabletter och antibiotika (och då grät jag också). Jag tvingades fasta den 23, 24 och 25 december. En riktig skitjul med andra ord. Men jag gick ner ett par kilo i alla fall, hur många gör det under julhelgen?

En länk till världens äckligaste halsflussida. Bilderna syns inte på sidan längre, men de är fortfarande klickbara. Sjukt äckliga (och för mig oerhört fascinerande på ett jävligt skruvat vis). Klicka på egen risk: http://phil.hiett.googlepages.com/