Det är fredag och plötsligt är jag inte lika medgörlig längre

15.34 - Nej. Det blev så mycket tjafs förra gången.
15.36 - Nej. Minsta lilla strul så blir det inget. Och om ni kommer hem en enda sekund efter två så blir det inga mer översovningar. Någonsin.
15.38 - Det skiter jag i. Två sa jag.

In aeternum

När jag dör och kommer till helvetet (för dit kommer den som gjort sig en förmögenhet på att sälja flaskvatten mitt under en brinnande miljökatastrof) så kommer min evighet att förpestas av en legion av 1-metersdemoner. De kommer att prata oavbrutet (OAVBRUTET!) i munnen på varandra och springa framför mina fötter och vara i vägen. I evigheters evighet.

Mer vackert vatten: Aqua Maestro

Inte helt PK

När jag har tagit min examen och insett att världen varken vill ha eller behöver fler bibliotekarier så ska jag öppna en butik. En butik som bara säljer flaskvatten. Det ska vara flaskor från golv till tak, flaskor från världens alla hörn. Och det ska inte vara sånt där äckligt kolsyrat vatten heller - i min butik ska det bara finnas rent och stilla flaskvatten. Jag ska ha alla sorters märken och alla sorters flaskor. Ingen ska sakna något i min butik.

Störst försäljningsyta ska Evians lilla 33-centilitare få. Den är snyggast av alla.

Fortfarande medgörlig

9.53 - Visst
9.54 - Hur mycket?
9.54 - Okej, jag sätter in det nu

Oh bliss!

Bliss and heaven!

Oh, it was gorgeousness and gorgeousity made flesh.

Nytt på IT-fronten

Jag har fått en ny dator. Eller, ny och ny - jag har fått någon annans gamla dator. Och fått och fått förresten, det är snarare något slags långtidslån. Men ändå.

Och den är så liten, så liten. Alldeles underbart liten. Min gamla dator står här bredvid på köksbordet och känner sig (antagligen) stationär i jämförelse. Den här nya (nygamla) är så liten att jag inte kan skriva ett enda ord utan att trycka på fel tangent minst en gång. Det är verkligen otroligt spännande! Jag är ingen älskare av kreativ stavning normalt sett, men kanske att jag kan komma att ändra uppfattning. Ska det inte vara en < i början av varje mening? Och minst en ´ någonstans i mitten?

Jag är en mycket medgörlig person

Mina tre senast skickade sms:

1. Okej
2. Okej
3. Visst, det går bra.

Vinter

Det var mörkt ute, så jag tänkte att det var dags att mysa till det lite med ungarna. Bädda ner dem i soffan och kanske kolla på någon bra film som de kunde somna till. Jag släckte i taket, tände alla smålampor i fönstrena i vardagsrummet, bytte ut alla nerbrunna ljus, ställde fram tre nya ljusstakar (för ännu mer mys) och skulle just gå och hämta en tändare.

Då tittade jag på klockan. Den var fyra.

Danskjävlar!

Någon måste lära danskarna att räkna som folk. Inget mer halvfjerdserne, firserne eller halvfemserne – herregud, hur svårt kan det vara att säga 70-, 80- och 90-talet som alla andra normala människor?

Nå, vem ställer upp? Jag tänker inte göra det – jag är ingen bra pedagog när jag är förbannad.

Ätbar kärlek – och drickbar

Carpaccio

Spicy Italian



Refreshers


Mojito


Champagne

Tequila

Förortsbarn

Jag och Lilla K har just kommit tillbaka från en shoppingtripp till Söder. Vi promenerade längs Folkungagatan, ner till Chokladfabriken, tillbaka längs Tjärhovsgatan (där hon plötsligt blev otroligt bajsnödig och vi fick rusa in på första bästa fik och tigga till oss ett toabesök trots att vi inte skulle fika. Givetvis kom det inget när hon väl satt där - känns det igen?). Sedan strosade vi omkring lite i Söderhallarna. Klara var inte imponerad.

"Det är äckligt härinne! Jag tycker inte om den här dumma staden, jag vill åka hem!"

Jävla förortsunge.

Boktipset

Han skriver om sin mamma, som kläcker ur sig kärleksfulla små ord: "I don't know how it happened, but you're mine. If that's a big disappointment for you, just imagine what I must feel."

Om farmor Ya Ya: "I recall one visit when she carried on about her recently deceased pet, a common goldfish she kept in a murky jar up on the appartment's only window ledge. Ya Ya had returned from work and, finding the jar empty, decided that the fish had consciously thrown itself out the window. 'He no happy no more and think to have a suicide', she said."

Om sin bror: "A few hours later, having decided that spoiled chicken was better than no chicken at all, he got out of bed, stepped outside in his underpants, and proceeded to eat the leftovers directly from the garbage can.

I was mortified. 'In your underpants?'

'Damned straight', he said. 'I ain't getting dressed up to eat no fish-assed-tasting chicken."

Läs, för guds skull! DAVID SEDARIS heter geniet. Jag har läst Me Talk Pretty One Day, Dress Your Family in Corduroy and Denim och Naked och de är lika makalöst bra varenda en!

Alex säger det mycket bättre

Kärlek

Han kommer in rummet där jag sitter och ägnar mig åt min favoritsyssla, och jag kan skymta hatet. Han stirrar med avsmak och han hatar. Han hatar att han älskar mig.

Jag vill verkligen göra honom till viljes, jag vill verkligen sluta men jag kan inte. Jag kan inte hejda mig, hur gärna jag än vill. Jag vill att han ska stanna och lyssna, men det är ingen idé längre. Jag vill resa mig och skrika åt honom, högt så att han ska förstå:

”Man kan faktiskt inte rå för sin musiksmak!”

Maken: "Jag har ett förslag på ett inlägg till din blogg. Skulle det inte vara kul om du skrev ett inlägg som var någonting i stil med:

'Jag är så glad att jag har en så fantastisk man - han gör mig verkligen sååå lycklig. Han får mig att utvecklas och ger mig stort självförtroende. Han fixar allt här hemma - trasiga avlopp, ombyggnader eller trädgårdsarbete. Inga jobb är för svåra för honom. Han tar hand om både mig och barnen på ett underbart sätt - trots de gigantiska arbetsbördorna som tynger honom på kontoret. Att han kommer hem sent någon gång ibland gör då rakt ingenting, det kompenserar han genom att göra roliga saker med barnen och fixa fantastiska middagar varje lördag.'

Skulle inte det vara ett bra inlägg, Anna?"

Nä nu jävlar!

Vad skrev jag alldeles nyss?
"Somligt har faktiskt förändrats under det här året, maken kommer hem från jobbet i vettigare tid än förr (eller ringer och berättar att han blir sen)".
I helvete heller. Just nu har jag god lust att bränna ner hela jävla huset och tyst smyga härifrån.

Never to be seen again.

Status quo

Den här frågan fick jag på familjeliv för precis ett år sedan:

Vem skulle du rädda om det brann?
Älsklingen (sambon, partnern) [som såklart ligger avsvimmad och kan inte ta sig ut själv]
eller barnet [som skulle vara för litet för att ta sig ut självt]
eller (för dem med flera barn) vilket barn skulle ni rädda [alla barnen ligger avsvimmade, bonusbarn räknas till egna barn]

Då, alltså i november 2006, blev mitt svar:

Hmm, maken och de tre barnen ligger avsvimmade och jag kan bara rädda en av dem?

Maken får ursäkta, men han får klara sig själv, han kom inte hem till middagen idag. Äldsta dottern är mest till besvär, 15 år och mitt uppe i ett rasande tonårsuppror. Hon kan ligga kvar. 4-åringen pratar så jäkla mycket, han är aldrig tyst, så han kan ligga kvar han också. 2-åringen har lekt med toarullar hela dagen, toapapper överallt! Hon kan gott ligga. Katten äter bara den dyraste maten i affären. Han kan ligga där han med.

Kvar blir bara jag, och med tanke på att jag har stått ut med mitt skitliv så här länge så förtjänar jag inte bättre än att brinna inne jag med. Jag slår mig själv hårt i huvudet och svimmar. Där kan jag ligga...

Somligt har faktiskt förändrats under det här året, maken kommer hem från jobbet i vettigare tid än förr (eller ringer och berättar att han blir sen) och den jobbiga 15-åringen har fyllt 16 och är en rätt så trevlig prick nuförtiden.

Men...

...4- och 2-åringen har också blivit ett år äldre, något som tyvärr inte alls ändrat deras vanor. Det pratas fortfarande oavbrutet (OAVBRUTET!!), och det leks alltjämt alldeles för ofta med toarullar. Och katten är lika jävla kräsen som vanligt.

Inte tillräckligt stor förändring enlig mig, jag håller mig till förra årets svar…

Celine

Köpte biljetter till Celine i morse. Det ska bli kul att se henne live - faktiskt.

Så här kan det se ut:



Fast med de biljetter som jag fick tag på (efter att köat i över fem minuter för att över huvud taget komma in på Ticnets sida) blir det nog mer så här: