Ettan kan sitta där, och där, och där. Tvåan också...
Men femman då?
Den kan ju sitta där.
*fem*
Men, där fanns det ju en femma. Precis bredvid.
Äsch, jag låter min sitta kvar. Då kan de ha sällskap av varandra.
Så såg mitt andra inlägg på den här bloggen ut. Ett ganska snällt och lite smågulligt inlägg.
Men ni vet hur det går till egentligen, eller hur? Alla ni som känner mig vet i alla fall.
I samma ögonblick som jag ser den där femman precis bredvid den jag just plitade dit så brister det. Jag knölar ihop tidningen till en boll, sliter bollen i småbitar och tänder eld på hela huset. Sedan tar jag en taxi till DN-huset och försöker bränna ner det också. Den som försöker komma i min destruktiva väg får en smocka.
Inte fan skulle jag bara le lite och låta den där jävla femman sitta kvar där som ett monument över mitt misslyckande heller.
Men det visste ni förstås redan? Fasching vet i alla fall - han och resten av min familj. De som brukade kalla mig Anna KaroGRINA BRÅÅK när jag var liten. De som undrade hur det kunde rymmas så mycket ilska i en så liten kropp. De vet.
(Det är inte jag på bilden. Men det är någon som är mycket lik mig och som står mig mycket nära)
6 kommentarer:
Sådär skulle jag också se ut om jag inte fick någon present av gudföräldrarna på födelsedagen. Är hon frisk nu så vi kan komma??
Japp, hon är frisk. Hur känns söndag?
Njae, kommer direkt från en festhelg i Sundsvall. Hur känns torsdag?
Njae, är i Borås onsdag-fredag. Ska vi helt enkelt höras i början av nästa vecka?
Då är jag i Vegas! Ska försöka undvika att gifta mig den här gången.
Jag hör av mig när jag kommer hem. Men 21/9 kan vi väl prelboka?
Visst. Då kan vi bunta ihop alla som har fyllt och de som ska fylla snart. Det blir ju några stycken...
Skicka en kommentar