Ingen bra dag

Det är måndag.

Jag har en huvudvärk som varken Naproxen, kaffe eller en stor påse godis rår på.

Äckliga Rachael Ray pratar om tonåringars kjollängd på TV.

Skolan har börjat och jag kollar ändå på äckliga Rachael Ray.

Jag har bara tre cigaretter kvar och jag har ingen lust att gå ut och köpa nya. Dessutom misstänker jag att jag inte har några pengar att handla för ändå.

Mitt vardagsrum, som var tipptopp i lördags, ser ut som ett sönderbombat Toys R Us. Med läskfläckar över hela golvet.

Guess who's back?

Jag känner att jag måste lägga ner den här nya, positiva inställningen till finalen. Jag mår helt enkelt inte bra av den, den är liksom inte jag på något vis. Jag har fått svårt att prata om hockey (det finns ju inget att säga längre), jag har drabbats av skrivkramp och jag har fått tillbaka det där onda i axeln som jag brukar ha när jag är stressad eller olycklig. Det känns inte rätt att sitta i soffan och säga saker som ”Åh, det var nära” när jag helst av allt vill stå med näsan ett par centimeter från tv-rutan och skrika ”Men skjut då, era jävla klåpare!”

Jag kan riktigt känna hur allt det här positiva krymper mig.

MoDo vann faktiskt - mycket orättvist - i sudden igår och nu kan det bara gå utför. Jag har varit bombsäker på att den som vann femte matchen också skulle ta hem guldet, men nu när det var MoDo som gjorde det så har jag självklart börjat tveka. Inte fan kan de väl klara det här? Självklart inte – LHC kommer att rycka upp sig hemma i Cloetta och sedan kommer de till Ö-vik och nyper guldet mitt framför näsan på MoDo. Jag kan inte se att det kan gå på något annat sätt.

Jag är tillbaka – pessimistisk som fan och bättre än någonsin!

Ett märkligt telefonsamtal

-Ja hallå, det är Christian.
-Hej Christian, det är Anna. Jo, eh, det är så här, att MoDo gick just mycket oväntat till final. Och en av matcherna spelas på fredag - så den där middagen vi skulle bjuda er på på fredag, skulle vi kunna ta den på torsdag istället? Eller efter söndagsmatchen, den borde vara slut någon gång runt åtta? Är det okej?

Det var okej. Middagen blir av på söndag istället.

Och MoDo är i final! Det kommer att göra ont, så fruktansvärt ont, när de förlorar den. För med min tur så är det ju precis det de kommer att göra. Men ikväll orkar jag inte tänka på det - ikväll ska jag bara vara glad!