I alla fall såna människor som stannar och plockar upp en tappad vante från trottoaren och sätter den på en hög stolpe, så att den som tappade vanten kan hitta den när hon går den vägen fyra dagar senare.
Årets låt – Samma som 2005 och 2006: Kents Mannen i den vita hatten (16 år senare). Men det kanske borde vara en som kom 2007 om det ska vara en lista över 2007? I så fall blir det Timbalands The Way I Are. Årets skiva – Jag tror att jag bara har köpte en ny skiva förra året (eller fick jag den i födelsedagspresent?) – White Stripes Icky Thump. Det är alltså förra årets skiva. Enda skiva. Årets film – Planet Terror. Jämmer och död och våld och zombies och så blod och slem och äckel som skvätter omkring överallt. Allt som är vackert här i världen. Årets dryck – Champagne Årets tv-program – Lost eller House? Nej, Scrubs förresten. Det blev mycket Scrubs under slutet av 2007 - jag fick två boxar i födelsedagspresent (av mig själv) och två till i julklapp. Dessutom satt jag och äldsta dottern uppe sent och tittade på dubbelscrubs på sexan varje vardagkväll. Det gör vi fortfarande, trots att det är repriser och trots att vi har sett alla avsnitt åtskilliga gånger på DVD. Årets bok – Har nog bara läst en enda bok under 2007 (som inte heter något med Information, SQL, Library, eller Ekonomi) och det var David Sedaris Naked. Så det får bli förra årets bok. Årets plagg – Jeans, blåa Årets doft – Clean Shower Fresh Årets blogg – Johan Lindqvists är den roligaste jag har läst. Årets resa – Inte Borås, inte Fagerhult, inte ens Reims. Förra årets resa var självklart New York och Las Vegas i juli. Årets upplevelse – Bröllop i Vegas. Alltid roligt att gifta sig, ännu roligare att göra det igen (med samma man). ÄNNU roligare att göra det i Las Vegas. ÄNNU, ÄNNU roligare att göra det tillsammans med brorsan och svägerskan, precis som förra gången. Årets upplevelse 2 – Helikoptertur över Manhattan Årets leksak – Pokémon Pearl
Jag har ont om pengar. Det skulle kanske kunna anses vara helt och hållet mitt eget fel, men jag föredrar att skylla på Bibliotekshögskolan och CSN. Bibliotekshögskolan för att de envisas med att ge mig uppgifter och tentor som jag inte lämnar in i tid, och CSN för att de har mage att kräva att jag ska lämna in uppgifterna i tid. De jävlarna.
Så jag har ont om pengar och vad jag inte behöver är en trasig vinterjacka. Så självklart hade jag sönder den idag. Jag hade just hittat en ny, lite hemlig, ficka som jag aldrig hade sett förut, en ficka som passade perfekt till mp3-spelaren (som behöver en ficka eftersom jag hade sönder de smarta lurarna till den när jag var på väg till Borås). Jag försökte peta ner den i fickan samtidigt som jag skulle dra upp dragkedjan och då hände det något. Jag vet inte vad, men dragkedjan fastnade på något vis och den gick inte att rubba. Måste väl vara något tillverkningsfel, visst?
Jag skyller på andra idag, det känns bra. Allra helst skulle jag vilja gå omkring och på brittisk engelska kläcka ur mig saker som "I blame the parents" eller "I blame society". Jag tror att det skulle göra mig gott.
Maken ställdes inför ett val alldeles nyss. Skulle han prata biometri med mig eller skulle han spela Pokémon med Erik? Jag har aldrig sett honom skutta mot TV-spelet så snabbt förut. Den jäveln.
Någon som känner för att prata Biometric recognition vs.The right to selective intimacy?
tisdag 15 januari 2008
One down, two to go. Jag kastar ut Processorienterade perspektiv, Bibliotekarisk praktik, Tunnel vision och Blind spots ur huvudet och belönar mig med Super Bounce Out en stund.
Jag sitter och försöker skriva tre tentor samtidigt och livet är ett virrvarr av Processorienterade perspektiv, Instrumentalism, Kulturdiskurser, PuL, Arnoldska kulturbegrepp, Upphovsrätt, Privacy, Blind spots, Bibliotekarisk praktik, Bondekultur, Rationaler, Forskningsklimat och Tunnel vision.
För att muntra upp mig lite har jag satt Denis Learys Traditional Irish Folk Song på repeat.
Erik vet inte att jag bara lyssnar med ett halvt öra på hans ändlösa prat på vägen hem från dagis. Bokstavligen. När han sätter igång med någon av sina evighetslånga monologer om hur kroppen funkar, eller tyngdkraften, planeterna, eller huruvida diamanter är vackrare än guld, så ploppar jag in en lur i vänsterörat och lämnar mitt dåliga högeröra till hans pladder. Jag hör inte ett ord av vad han säger. Då och då flikar jag in ett Mmm, eller ett Jaha.
Det funkar bra – han märker inget. De enda gångerna jag upplever att det är problematiskt är när jag har Mmm-at åt någonting och han plötsligt säger: "Va? Får jag? På riktigt?" . De gångerna är lite jobbiga.
Kom på en sak till: Hitta boken som jag behöver till tentan. Den ligger någonstans, på något bra ställe.
Först och främst: Se till att klara av de här tre skolsakerna som hänger över mig (och kanske en fjärde också, om jag hinner). Inget riktigt 2008-projekt visserligen, eftersom det ska vara klart om ynka två veckor. Men ändå.
2: Göra saker i tid i fortsättningen, inte vänta så förbaskat länge jämt.
3: Ta en omväg när jag går hem efter att ha lämnat barnen på dagis. Det ska vara MINST en halvtimmes rask promenad varje morgon.
4: Komma ihåg att sätta på mig ordentliga strumpor innan jag går ut så jag slipper springa in på Willys och köpa plåster varenda morgon. De jävla vinterskorna ger mig skavsår och det går inte riktigt ihop med en omväg.
5: Äta frukost varje morgon.
6: Se till att det finns något att äta till frukost.
7: Börja tycka att det är roligt att laga mat. Den här punkten kan jag behöva en hel del hjälp med, för det finns ju fan inget tråkigare än att laga vardagsmat åt en man som aldrig kommer hem från jobbet i tid, en sextonåring som sällan/aldrig vill äta hemma, en sexåring som avskyr all mat som jag lagar och en treåring som har svårt att tugga.
8: Inte gråta så förbaskat mycket för allting. Jag gråter verkligen för allt nuförtiden, små söta gosskörer, olycklig kärlek på film, lycklig kärlek på film, saker som jag läser i tidningen, bra musik, dålig musik (kanske inte förresten), stress, sjukdom (jag har haft lite ont i halsen i ett par dagar och gråter för att "tänk om det blir värre, tänk om det är halsfluss - då döööör jag. Och det har jag inte tid med - snyft"). Mest gråter jag när jag lyssnar på Coldplays Fix You. Snörvlar för att den är så bra ("tänk vad deras mammor måste vara stolta - snyft") och för att slutet på videon, när publiken sjunger med, är så fantastiskt. Och sedan för att den är alldeles för kort.
torsdag 3 januari 2008
På väg till dagis, precis när man kommer runt hörnet på Olof Skötkonungs väg, går man förbi en tvättstugeventil. Har man tur är det någon som tvättar just då och man får en underbar pust av sköljmedelsånga runt sig när man kommer gående där. Det är nog den härligaste doft jag vet – någon annans nytvättade tvätt.
Det är mest prat om vardagen och familjen - katt, make och tre barn (som är 18, 8 och 5 år). Ibland blir det lite prat om studierna också. Och rätt ofta om halsfluss.