Jag sa ju att han skulle gilla fiskarna.

En notering

Jag föddes med vita prickar i pupillerna. Tydligen var det något som gick fel när mina ögon bildades och det blev några rester kvar där i ögat. Ingen läkare har brytt sig nämnvärt om det, prickarna stör inte och de syns bara om man tittar på ganska nära håll. Inget att oroa sig för med andra ord.

Men man kan ju vara nyfiken ändå - utan att det är någon fara. Så jag googlade lite.

Finns inte mycket att hitta verkar det som. Något om starr där mina prickar nämns i en bisats (alltså inte just mina prickar förstås, utan mer allmänt) och så något annat som också handlade om starr.

Hade jag varit hund däremot, då hade jag kunnat läsa lite mer om just den här lilla egenheten. Om jag hade varit en Welsh Springer Spaniel till exempel:

… en rest av det membran som täcker pupillen under fosterstadiet som inte tillbakabildats fullständigt. Betraktas endast som en harmlös defekt/missbildning som numera klassas som en anmärkning. Denna anmärkning skall betraktas som en notering avelsmässigt och innebär inga avelsrestriktioner.

En notering avelsmässigt men inga avelsrestriktioner. Vilken tur för mig.

Språk

Jag googleöversatte min blogg till engelska idag (ja, självklart för att slippa skriva tentor). Den blev full med sköna formuleringar som verkligen lättar upp en tråkig dag. Till exempel:

Now we get a cat of my sister… (Nu ska vi hämta katten hos syrran…)
eller
Here are behind the tigers… (Här bakom finns det tigrar…)
eller min personliga favorit
squeezed out of a child (klämde ut ett barn)
eller den rätt så festliga
God signed up! (Gud signe er!)

Men sedan fastnade skrattet i halsen lite när jag kom på att den som eventuellt skulle läsa en sån här översättning förmodligen skulle tro att jag skriver så. Att min engelska är så dålig. Det skulle ju vara förfärligt om någon trodde det om mig. Engelska är ju typ det enda jag är någorlunda bra på. Engelska och att skjuta upp saker. Gör i och för sig en rätt så god lasagne också, men sedan är det nog stopp.

En annan kul grej man kan göra är att översätta bloggen till ett språk man nästan kan. Ett språk som man kan tillräckligt bra för att känna igen orden men absolut inte bra nog för att kunna se felen (i mitt fall är det både tyska och franska). Sedan kan man sitta där och låtsas att man är värsta språkgeniet. För att boosta självförtroendet lite. Och för att slippa skriva tentor.

Jorå, fredag

Maken har dragit till sjöss för att äta kräftor ikväll och själv hade jag tänkt mig en lugn kväll. Sitta lite framför teven, ta en öl, kanske blogga lite om strumpor - ja ni vet, en skön fredag helt enkelt. Det gick jag och tänkte på hela vägen hem från dagis och skolan. Tänkte att det kunde bli riktigt trevligt.

Men när jag kom hem möttes jag av en stressad dotter: "About time! Du måste hjälpa mig att städa. Min kompis från Göteborg och hennes kille kommer hit snart. De ska bo här i helgen."

Jahapp. Gäster minsann. Jag städar väl lite då. Och lagar lite mat.

Fredag (och mera strumpor)

För övrigt så traskade maken nyss iväg med en ryggsäck full med kräftor, öl och Skåne på väg mot en båttripp med gamla kompisar. Och här sitter jag och sorterar (och fotograferar!) strumpor. Oerhört tragiskt. Life sucks.

Eller som Denis Leary säger:

“Most people think life sucks, and then you die. Not me. I beg to differ. I think life sucks, then you get cancer, then your dog dies, your wife leaves you, the cancer goes into remission, you get a new dog, you get remarried, you owe ten million dollars in medical bills but you work hard for thirty-five years and you pay it back and then -- one day -- you have a massive stroke, your whole right side is paralyzed, you have to limp along the streets and speak out of the left side of your mouth and drool but you go into rehabilitation and regain the power to walk and the power to talk and then -- one day -- you step off a curb at Sixty-seventh Street, and BANG you get hit by a city bus and then MAYBE you die.” (Denis Leary, No Cure For Cancer)

Mina strumpor

Elva par totalt. Det där paret som inte passar in, det där randiga (galet snygga!) paret, vållar mig så stora problem att funderar på att slänga bort det. Jag hatar att para ihop strumpor!

Och ja, jag har fortfarande tentor att lämna in. Varför skulle jag annars fotografera mina strumpor och lägga ut bilden på bloggen? Men det fattade ni redan.

Strumpor

Jag sorterar strumpor och tittar på the Wire. Resultatet hittills:

• 50 par
• 48 udda
• 39 slängda (för små eller för fula)

Och det är bara barnens. "Men jisses! Hur många barn har den här stackars kvinnan?", undrar ni förstås. Tre har jag. Med alldeles för många strumpor.

Och ja, självklart har jag tentor att lämna in - varför skulle jag annars sortera strumpor? Men det fattade ni redan.

Skolstart för mig också

Jag sitter och tragglar med en del rester från förra terminen så jag har ju på ett sätt redan börjat skolan, men nu gjorde sig kommande termin också påmind genom ett mail från WordPress som tackade för att jag hade valt att blogga där. En skolblogg alltså, eftersom jag ska läsa 7,5 hp bloggteori och -praktik. Jag har inte bestämt mig för om jag ska länka dit eller inte, vi får väl se hur det går helt enkelt. Än så länge finns det ju ändå inget att läsa där. Väntar på instruktioner från BHS.

Åker till Borås på måndag (06.10 i 2:a klass - aah, kill me, please! Hemresan är tack och lov i bekväm 1:a klass. Som sig bör.) och sätter igång med klassificering och katalogisering.

Skolstart

Erik började ettan idag. Aspuddens lågstadieskola var proppfull med vilsna, kaxiga, rädda, glada, blyga, nya, säkra, osäkra, förväntansfulla eller nervösa barn. Det går 45 barn i Eriks klass (en dubbelklass). Alla väldigt olika, men ändå så lika: de låter otroligt högt.

Alla ni som har valt att jobba med barn, mina och andras - Gud signe er!

För 5 år sedan

04.20 - kom in till förlossningen på HS
04.30 - fick ett rum och en säng
04.53 - klämde ut ett barn

09.00 (ungefär) - storasyskonen träffar henne för första gången


Saga, Erik och Klara på förlossningen

Plugg

Kurser i höst:

• Bloggens teori och praktik 7,5 hp
• Informationssökning och lärande 7,5 hp
• Katalogisering och klassificering 7,5 hp
• Litteraturen och samhället 7,5 hp

Och så några rester:

• Vetenskapsteori och metod (3-4 sidor om kvantitativa metoder och en statistiktenta from hell) 4 hp
• Informationshantering (3-4 sidor smart text om något som jag har glömt allt om) 3 hp

Joråsatte...

Smörja

Barbie, Ken och Skipper ska åka till Karibien.

" 'Kommer du ihåg de här dräkterna som jag sydde till oss för inte så länge sedan?' frågar Barbie. Hon tar fram två eleganta, vita sjömanskostymer med ordentlig vidd i benen. Sjömanskostymerna är kantade med mörkblå band precis som de söta sjömansmössorna som hör till kostymerna. 'Dem måste vi absolut ta med oss', säger Skipper."

Den här boken har jag läst säkert hundra gånger. Det får vara bra nu.

Octomore

Lyxsvägerskan hann först

Myggbett 2007

Jag vill inte berätta något särskilt med de här bilderna. Ville bara visa upp dem. Så här såg min sons ben och fot ut för två år sedan. Han har blivit myggbiten i år också men det har inte blivit riktigt lika illa. En enda blåsa i år och den var inte jättestor.

Porr

För några månader skrev maken en räcka inlägg om tokroliga porrfilmstitlar, bland annat det här. Filmen som går på Canal+ just nu har ingen sån titel. Den heter kort och gott Fuck. Inga jävla tokroligheter här inte. Fuck. Varför krångla till det liksom?

Min man är helt galen

Men en del av alla de där vansinniga sakerna han köper är rätt så roliga.

Hällde upp en skål med godisfiskar till mig, Erik och Klara för en stund sedan. Det fanns gula, röda och gröna fiskar i påsen. Erik gillade de gula bäst, Klara de röda och jag de gröna. Och det fanns precis lika många av varje färg. Hur ofta är det så?

Golvlister i köket

Vardagslyx

Snöpligt är ett väldigt roligt ord.

Men också väldigt passande när det gäller den här typen av missar.

Halsar

George "Corpsegrinder" Fisher har en viss sorts hals.

DJ Qualls har en annan sorts hals.

Ville bara säga det.

Mörby Centrum

Jag tog den här bilden för att jag tänkte skriva ett inlägg om hur dåligt Mörby Centrum är. Hur fult det är och vilket dåligt utbud som finns där. Jag tänkte skriva att jag tyckte att det borde rivas ner och glömmas bort helt och hållet. Sedan gick jag in på Systemet och fick visa leg (jag är född 1969 för den som inte vet). Och plötsligt var inte Mörby Centrum så jävla dåligt längre.