Roliga kommentarer

Ja alltså, inte på min egen blogg eftersom mina läsare tydligen håller sina kommentarer för sig själva (jag antar att det betyder att ni håller med mig i allt jag skriver?). Nej, den här kommentaren kommer från Katrin Schulmans blogg och det kan vara det roligaste jag har läst någonsin.

"Skribent: N.C.

Att vägra amma är ett hån mot alla mödrar
som förlorat båda sina br-st i cancer och
därför inte kan amma, men skulle ge sitt liv
för att få göra det. Det finns inget som ett
spädbarn tycker om så mycket som att bli
ammad. Dessutom kan de (spädbarnen) dö
om de får giftig modersmjölksersättning; se
bara hur det gick för nestlesedyn-barnen.
Många av dem saknar såväl armar som
ben. Är det sådan avkomma du vill ha? De
är i och för sig värda lika mycket som andra
människor. Särskilt de i u-länderna."

Vem har skrivit det här? Vem är denne N.C.? Det är så makalöst roligt!

Allvarliga saker

-Mamma, det finns en tjej i min skola som har längre hår än jag. Jag hatar henne.

Häromdagen tänkte jag skriva ett inlägg om hur otroligt irriterande det är att bli avbruten på toa.

Som när man just har bänkat sig där inne med en gammal Nemi (som man har läst en miljon gånger men envisas med att läsa ändå, eftersom man har läst alla de andra tidningarna som ligger där ännu fler gånger) och det plötsligt knackar på dörren och den som står där utanför skriker "Mamma, jag måste kissa!", och man vet att det är bäst att man skyndar sig för annars måste man torka och tvätta så mycket. Och så reser man sig upp och skyndar ut, skickar in det stackars kissnödiga barnet på toan (bråttom, bråttom) och väntar. Bara för att få höra ett "Det kom inget, mamma".

Sådana irriterande saker hade jag tänkt skriva om. Men sedan kom jag på att jag är tjej – och eftersom tjejer inte går på toa så blev det inget inlägg om det.

Nämen?

Hockey på SVT? Jag är så lycklig att jag nästan gråter.

Föräldratest

Jag gjorde ett föräldratest på Aftonbladet igår. Det var ju lite småkul, men eftersom jag tyckte svarsalternativen var alldeles åt helvete för begränsade så kommer jag nu med några nya, omarbetade alternativ.

Fråga 1 av 7:
Du är i butiken med din treåring. När ni passerar godishyllan kastar sig ditt barn på golvet och skriker efter sega råttor. Vad gör du?

Mitt svarsalternativ:
Jag blir förblindad av ilska. Blodet börjar koka och jag kan känna hur hjärnan dör, bit för bit. Men jag visar inget. Jag betalar för mina varor, plockar upp mitt barn från golvet och rullar sedan hemåt med en vilt skrikande treåring. Och en femåring som aldrig slutar prata.

Fråga 2 av 7:
Det är fredag. Hur kopplar ni av?

Mitt svarsalternativ:
Barnen får välja. Det brukar bli ostbågar och saft och så tittar vi på TV tillsammans. Barnen smular sönder alla ostbågarna och spiller ut saften under ett bråk, och somnar sedan vid samma tid som de brukar. Det gör inte maken. Han somnar mycket tidigare än vanligt, och han tar upp hela soffan. Jag får sitta obekvämt i en fåtölj till 01.30 när äldsta dottern kommer hem.

Fråga 3 av 7:
Du ska köpa ny vagn. Hur går det till?

Mitt svarsalternativ:
Jag kollar alla tester och väljer sedan ut en modell. Färgen är svårare, den kräver lååång betänketid. När jag äntligen har bestämt mig så åker jag till affären bara för att få reda på att just den modellen är slut. Det finns en liknande, men rätt mycket dyrare. Väljer den – i den enda färg som finns kvar. Sedan tillbringar jag två år med att hata den där vagnen.

Fråga 4 av 7:
Vad är en bra semester för er?

Mitt svarsalternativ:
Charter med Bamseklubben. Det är helt och hållet min stil. Allra bäst blir det om det inte finns ett enda kulturellt måste på ljusårs avstånd. Storstäder är inget för småbarn. Inte mina i alla fall. Sånt tar jag med maken eller äldsta dottern.

Fråga 5 av 7:
Allt fler i ditt barns ålder börjar gå på aktiviteter. Får ditt barn också det, och vad väljer ni?

Mitt svarsalternativ:
Måste jag följa med dem? Tidigt på en lördagmorgon? Nej, då blir det inget. Kan maken gå med dem så får de göra vad de vill, när som helst.

Fråga 6 av 7:
Ni har just fått barn och amningen funkar inte. Vad gör du?

Mitt svarsalternativ:
Been there, done that. No comment.

Fråga 7 av 7:
Vilken sömnmetod använder ni er av?

Mitt svarsalternativ:
Sömnmetoder är idioti. Och att kalla samsovning för en metod är ännu mer idioti. Men okej, om jag måste välja, så blir det någon slags felpraktiserad attachment parenting. Vi bytte ut den jättestora sängen vi hade mot en mindre (men mycket snyggare). Sedan skaffade vi ett barn till och knölade ihop oss allihop i den snygga sängen. Och jag ligger fortfarande vaken om nätterna och undrar vad sjutton jag tänkte på. Men sängen är snygg och barnen är trygga.

Undrar om jag forfarande hade blivit "den coola föräldern" om svarsalternativen hade sett ut så här?

Den värsta tankevurpan

Se på den här bilden. Se på Wernblom. Ser han konstig ut? Förutom att han ler, alltså. What's wrong with this picture?

I april 2000 bestämde sig Modo Paper för att ändra om lite i både färgerna och loggan. Resultatet blev den här fantastiska kreationen. Den öppna handen skulle representera att MoDo "välkomnar unga lovande ishockeyspelare i Sveriges Bästa Plantskola, Modo Hockey. På märket finns en uppåtriktad tumme som symboliserar att klubben spelar en offensiv och positiv ishockey."

Det funkade så klart inte. Högljudda klagomål och mordhot strömmade in och Modo Paper fick backa. Tack och lov.

Men de gav sig inte helt och hållet, loggan ändrades lite. Färgerna ändrades och själva loggan blev lite bulligare. Som en Disney-baby ungefär. Ullig, bullig och gullig.

Jag vet inte vilken vurpa som är värst. Att man bestämmer sig för en logga som ska symbolisera glädje och trevnad, en öppen tumme-upp-hand, eller att man väljer Wernblom som denna glädje och trevnads ansikte utåt. Hockey handlar inte om trevnad, det handlar om blod, svett, jämmer och död.

Precis som Wernblom.

Bilderna kommer härifrån

Tankevurpor 2

Det här blir mitt hundrade inlägg i bloggen, och egentligen skulle jag ha firat det med att skriva om the mother of all tankevurpor. Nu blev det inte så eftersom jag tydligen var tvungen att peta in det där näbbiga inlägget om Lasse Anrells felstavning av The Legion of Doom och sabba hela upplägget.

Nåja, här kommer i alla fall nummer två på listan, och det handlar om refuseringar.

Någon på Bonniers gjorde en gigantisk vurpa när Astrid Lindgrens manus till Pippi blev refuserat. Istället gavs boken ut på Rabén & Sjögren. Den här någon på Bonniers måste ha ångrat sig lite efter ett tag. Men det var faktiskt inte Astrid, Pippi och Bonniers vi skulle prata om nu. Det finns viktigare saker än så...

I hockeyvärlden skickas inga refuseringbrev ut, man blir helt sonika bortbytt istället. Den 30 juni 1992 byttes Peter Forsberg och fyra andra spelare bort, från Flyers till Nordiques (som senare packade ihop hela laget, flyttade till Denver och blev Avalanche istället). I bytet ingick också två first round draft picks och femton miljoner dollar. Flyers ville ha Eric Lindros. Eric Lindros och inget mer.

"In hindsight, the Lindros trade is seen as one of the most one-sided deals in sports history, and a major foundation for the Nordiques/Avalanche franchise successes over the next decade." (Wikipedia). Ingen dålig vurpa alls.

I morgon (i inlägg 101, kanske?) kommer ettan på listan. Den är inte dum den heller.

Anrell pratar hockey

"Mikael Renberg spelar numera ihop med Anders Söderberg. Från Legion Of Dome med Eric Lindros och John LeClair till... Anders Söderberg, 140 cm, är det ett ganska långt steg tror jag. Legion Of Dwarfs?

...

Eller vi som kan vår Tolkien: Legion om gnome, ska det kanske heta?" (Aftonbladet)

Visst var det lite kul sagt, och Dome rimmar visserligen på Gnome – men nog fan hette kedjan Legion of Doom, Anrell?
Eller hur?

Saker man kan göra på en söndag

Ta med sig Empoleon, Articuno och Marowak och flyga till Snowpoint City. Gå därifrån till Acuity Lakefront, använda PokéRadarn i gräset och hoppas på att stöta på en Snorunt. Misslyckas med det och gå 50 steg i djup snö för att ladda PokéRadarn för att kunna försöka igen. Och igen, och igen, och igen, ungefär hundra gånger - det är en svårhittad rackare.

Äntligen hitta, och fånga, en Snorunt (på första bollen!) bara för att upptäcka att det var en male. Det var ju självklart en female som behövdes. Bita ihop och förtränga ilskan. Flyga till Solaceon Town och lämna Snorunten och en Ditto till The Daycare Woman för att göra ägg på dem.

Cykla upp och ner mellan Route 209 och 210 tills det blivit ett ägg av Ditton och Snorunten. Gå till The Daycare Man som står på vägen utanför huset och ser förvånad ut.

”Ah, it’s you! We were raising your Pokémon, and my goodness, were we surprised! Your Pokémon was holding an egg! We don’t know how it got there, but your Pokémon had it. You do want it, don’t you?”
(och det är klart som fan jag vill ha det. Jävla idiot, det var ju därför jag lämnade in dem. Varje gång jag lämnar in två Pokémon där så blir det ett ägg, hur kan han inte fatta hur det går till? Till och med jag, som inte driver ett Pokémon-daycare, fattar ju. )

Ta ägget och fortsätta cykla upp och ner tills man fått fem ägg. Plocka ut en Slugma ur Box 5 för att kläcka äggen (det går fortare om man har en Magma Armor-Pokémon med sig). Fortsätta cyklandet tills alla äggen kläckts (alla male). Göra om hela Daycare-proceduren igen, kläcka fem ägg till för att få en female på sista ägget.

Ta fram en Dawn Stone ur väskan och ge den till Snorunten. Nöjt se på när den utvecklas till en Froslass (Ice/Ghost) och sedan ge bort den till sonen.

Säkerligen kan man göra annat på en söndag också, men varför skulle man?

Tankevurpor 3

Celine Dions scenkläder

Rösten är det sannerligen inget fel på. Inte låten heller. Till och med japanen med de vilda lockarna funkar fint. Men vad i hela fridens namn har hon på sig? Antingen har hon valt det alldeles själv (och då har hon fantastiskt dålig smak) eller så har hon ruskigt dåliga rådgivare som inte borde få betalt. Hur som helst ser hon förskräcklig ut. Hur säljer man in en sådan outfit? "Vi tänkte att du skulle ha en beige, lite glittrig sparkdräkt på dig i morgon, vad säger du om det?"



Samma låt, samma underbara röst, samma vildlockiga japan (fast på tv den här gången). Andra kläder, men precis lika illa. Eller värre. "Vi tänkte att du skulle ha en beige, lite glittrig sparkdräkt på dig i morgon, men vi ändrade oss. Vad sägs om den här sportiga röda tröjan i stället, och ett par illa matchande byxor till den?"

Vad sa du? Du har spillt yoghurt i soffan igen?

Okej, jag kommer och torkar. Igen.

Tankevurpor

(man skulle kunna säga feltänk också, men det är så många som retar sig på ordet tänk, så jag avstår från den formuleringen)

Rolling Stones åkte ut på turné - igen.

Rolling Stones världsturné är en gigantisk tankevurpa enligt mig. Hur tänkte de egentligen?

- Hörni grabbar, vad säger ni? Vi kör en vända till, va? Jag känner mig inte tillräckligt rik ännu, säger någon av Stonesarna över en middag.

-Okej, säger en annan. Jag gillar också pengar.

-Men… alltså, säger en tredje. Har inte vi gjort vårt? Vi har kört den här skiten i 40 år, borde vi inte bara ta och lägga ner hela jävla cirkusen?

-Nä, fan heller! Vi kör, säger alla andra.

Alla utom Keith. Han säger ingenting för han har somnat under bordet och man kan, om man tittar noga, skymta en våt fläck i grenen på hans extremt tajta brallor. Han hostar till och lite kräk rinner ur mungipan, ner på golvet.

-Okej, säger de andra när de ser kräklan ringla sig ner längs Keiths ansikte, Keith är tydligen också på. Vi kör väl då.

Och så är det klart – Rolling Stones ger sig ut på en ny turné, och hjärntvättade massor runt hela världen jublar. Var det så det gick till?


Pierre Pells frisyr

Det här tankevurpe-påståendet borde jag ju kunna backa med en bild kan man tycka, men jag har inte hittat någon bra bild på nämnda frisyr. Ni får nöja er med att gå in här, på SVTs hemsida, och kolla på Kobra-intervjun. 12 minuter in i programmet dyker Pierre Pell och hans fantastiska frisyr upp.

Somliga skulle säkerligen vilja kalla det här avsaknad av frisyr, men jag håller inte med. Jag menar att det här är uttänkt och helt och hållet med flit. Pierre Pell har valt det här, han vill se ut så här. Det här är Pierre Pell.

Varför vill han vara någon som har en sådan frisyr?

Jag tänker komma med fler vurpor senare, se de här som nummer 4 och 5 på listan.

Han är tillbaka!

http://www.modohockey.se/nyheter.cfm?rows=50&nyhet=3034