Blommor och bin. Igen.

Klara (4 år) och jag pratade ju häromdagen om hur man gör barn. Hon bara skrattade lite och tyckte att det var ju ett himla konstigt sätt. Skulle man verkligen stoppa in den? Där?

Erik (7 år) och jag hade det här pratet för ganska länge sedan, men jag måste ha varit lite otydlig för det visade sig vid frukostbordet i morse (när Klara lite fnissigt berättade sanningen för honom) att han inte hade den blekaste aning om att någonting skulle stoppas in någonstans. Han blev alldeles chockad. Och inte så lite äcklad. Han trodde att spermierna flög in av sig själva på något vis och han tänkte minsann ALDRIG göra det där andra. Någonsin.

Jag sa ingenting om att han om bara några år inte kommer att kunna tänka på någonting annat än att få göra det. Att alla hans vakna tankar, och en rejäl portion av de sovande också, kommer att kretsa kring det. Ingenting om det berättade jag. Känns som ett senare prat. Som han gärna får ta med sin pappa.

Erik vill gärna ha barn när han blir stor. Förut ville han ha tre, men på senaste tiden har det varit bara ett barn som gäller. Han är nämligen en omtänksam liten kille som inte vill att det ska behöva göra ont på mamman mer än en gång. Men hur sjutton skulle han göra nu? Nu skulle det ju inte bli några barn alls ju. Men, kom han på efter en stund, man kan ju alltid "aptoptera" dem.

En bra dag, trots allt

Jag åkte tåg ifrån Vallentuna idag och blev kissnödig redan på stationen. Resan tog över en timme och jag kom för sent till dagis. Personalen var lite sur och Klara grät (fast inte för att jag kom för sent utan för att hon tyckte att jag kom för tidigt). Vi småsprang till Eriks skola men kom för sent dit också. Erik började gråta när han såg att det var mamma som kom och hämtade och inte pappa som det var sagt från början. Maken kom bara hem och vände. Han hade tydligen bestämt sig för att åka till Skellefteå redan ikväll. Fast han säkert precis lika gärna hade kunna åka i morgon.

Hade det här varit en vanlig dag, en dag vilken som helst, så hade jag gnällt över mitt skitliv och vilken jävla skitfamilj jag hade.

Men jag har haft lyckan att få krama alla mina barn idag, till skillnad från min storasyster som behövde ta farväl av ett av sina.

Vem fan bryr sig om plåster nu?

Jag var lite sugen på att köpa några roliga plåster så jag googlade på just "plåster". Den här bilden var den första som dök upp.

Inget farligt. Bara himla läskigt.

Jag har fått kristallsjuka igen.

Tjejsnack på väg till dagis

- Mamma? Kan alla ha en fru?
- Ja.
- Måste man ha en fru?
- Nej, det måste man inte. Det gör man som man vill. Man kan ha en fru eller en man eller ingen alls. Man väljer själv.
- Måste man ha barn då, mamma?
- Nej, det gör man också som man vill. Men de flesta vill ju ha barn, för det är ju så roligt att ha det.
- Mamma? Är det så att om en mamma vill ha barn så känner kroppen det och så blir det ett barn?
- Nej, så funkar det inte. (fråga inte, fråga inte, fråga inte)
- Mamma, hur gör man barn?

Helvete

Vad är det här? Inget Prison Break ikväll? Jag som hade längtat så.

Och så lyckades jag trampa sönder en grej på datorn idag. Fråga mig inte hur för det vet jag inte riktigt. En slags snubbelolycka kan vi kalla det. Ingen bra dag.

Fredag

Middag: Ingen alls. Det var strömavbrott på ICA när jag skulle gå och handla.

Dryck: Los Tres Toños Anejo

Mesar som aldrig har haft ont i halsen på riktigt trycker på fel knapp

(omröstningen finns på Allt om barn)

Jag fattar att de flesta tycker att kräksjuka (som hette maginfluensa när jag var liten, när bytte det namn?) är värst. Det är ju så kladdigt. Influensa vet jag inte ens vad det är. En brakförkylning, eller? Låter ju inte så farligt. Löss har jag stött på och de är sannerligen inte roliga. Men snälla, skulle lite löss vara värre än halsfluss? När blev det jobbigare att kamma håret än att ha 150 graders feber (jorå!) och halsen full med krossat glas och brinnande napalm? När blev en schamponering värre än död och förruttnelse? När, undrar jag?

Jag får inte bestämma över teven

Det går ett program om kaffebönans historia på Åttan just nu men min dotter vill hellre se Family Guy. Hon är så jääävla elak.

Ungarna gillade inte Caroline

Sagas kompis J trodde att hon var ett skämt, en del av pausunderhållningen eller något. Erik var säker på att hon fick så mycket röster "för att folk tror att hon är skadad och då tycker dom synd om henne".

25 random things about me

E-L vill att some of us ska göra det här. Jag känner mig manad.

1. Jag gillar vampyrfilmer.

2. Jag är avundsjuk av mig. Inte på ett sånt där ohälsosamt missunnsamt sätt, men ändå. Väldigt avundsjuk.

3. Jag tycker att Stefan Liv är otroligt söt.

4. Nästan allt kaffe som bjuds hemma hos folk smakar illa. Det är bara jag, min man och Pilot-Niklas som kan det här med bryggkaffe.

5. Jag trivs jättebra där jag bor, men jag längtar ändå ofta tillbaka till vår gamla trea på Skånegatan.

6. Det går inte en enda dag utan att jag tänker på hur mycket jag skulle vilja åka tillbaka till New York.

7. Jag har spelat Pokémon i tio år.

8. Jag tycket att vaniljbullar är mycket godare än kanelbullar.

9. Jag hatar uttrycket klockrent. Hatar, hatar, hatar.

10. Jag är inte ett dugg sugen på att åka till vare sig Thailand eller Australien. Det verkar inte vara värt besväret.

11. Jag använder nässprej mycket oftare än jag borde.

12. Jag blir otroligt irriterad om min man får för sig att han ska få bestämma vilket teveprogram vi ska titta på. Min tevevecka är otroligt inrutad.

13. När jag blir irriterad suckar jag väldigt högt. Hela min familj avskyr de där suckarna.

14. Jag tycker inte om att kramas. Jag gör det för att det förväntas av mig, men det ger mig inget. Tycker till och med att det kan vara lite obehagligt.

15. Jag tycker att vuxna människor som inte dricker kaffe är lite mesiga.

16. Jag är otroligt slarvig.

17. Min mamma dog när jag väntade mitt första barn. När jag väntade mitt andra dog min svärmor. Ingen dog när jag väntade trean.

18. När jag är ensam hemma så tokvisslar jag nästan hela tiden. Jättehögt och jättefalskt.

19. Jag kan inte bestämma mig för om den bästa konserten jag har sett var Erasure på Cirkus eller Genesis på Ullevi.

20. Jag tycker verkligen inte om fisk, och det blir värre för varje år.

21. Jag läste latin på gymnasiet.

22. Jag spelade fiol i trean. Sög på att spela fiol.

23. Jag tror inte på övernaturliga saker, men den sortens filmer skrämmer mig enormt.

24. Jag tycker att Karlsson på taket är en elak liten skit. Pippi Långstrump är en gapig liten skit, Ronja en smutsig liten skit och Mio och JumJum tjatiga små skitar. Emil är bara en skit. Gillar nog inte Astrids böcker så mycket som jag (som svensk) borde.

25. Jag älskar ösregn. Sånt där riktigt hysteriskt ösregn. Då måste jag gå ut.

Slänga saker

Vi bor väldigt trångt så det är ett måste för oss att slänga saker lite då och då. Vi kan inte hålla på att samla på oss en massa grejer. Det finns helt enkelt inte plats.

Min man är en oerhört smart och rationell man – utom i just sådana sammanhang. Han kan inte slänga en endaste liten sak. Så fort en släng-diskussion kommer upp så drabbas han av ett galet irrationellt sparbegär. Allt måste sparas, spelar ingen roll hur litet eller obetydligt det är. Sparivern är så enorm att han till och med ljuger om sakerna och liksom gör dem viktigare än de verkligen är för att få behålla dem.

Vid ett flertal tillfällen har han till och med försök ljuga ihop en snyftig bakgrund åt mina gamla grejer. Till exempel hävdade han för något år sedan att kaffekopparna som jag köpte för femtio spänn i en lumphandel i Täby var ett arv efter min mormor. Ett sådant minne kunde man ju bara inte göra sig av med, eller hur?

Det lustiga är att det inte hade funkat ens om det hade varit sant. Jag är den mest osentimentala människan i världen. Jag skiter fullständigt i var saker kommer ifrån – om de inte används så har vi inte plats för dem. Ut med skiten bara!

Det här kanske?

Jag älskar Family Guy

Men det är svårt att förklara exakt hur mycket och varför, för mitt favoritklipp har försvunnit från YouTube. Ska försöka hitta ett nytt.