Det finns människor som inte har några som helst problem med att stå för sina pinsamheter. Människor som helt på allvar, och utan att skämmas det allra minsta, kan kläcka ur sig saker som: "Åh, Tomas Ledin! Han är ju bara skitbra!". Sådana människor beundrar jag verkligen.
Mina egna musikaliska pinsamheter (och nej, det är inte Tomas Ledin - han ligger faktiskt överst på min "mest överskattade i hela världen-lista", tillsammans med Bruce Springsteen, U2 och några till) gömmer jag djupt inne i min mp3-spelare, och talar sällan om dem. Djupt därinne, mellan ett par lite creddigare låtar - typ White Stripes eller Kent - så gömmer sig ett par riktiga praktpinsamheter. Låtar som är så pinsamma att jag sänker volymen när jag möter någon på gatan, så att ingen ska råka höra att jag är så jävla pinsam.
Jag har alltid haft svårt att erkänna min kärlek till viss musik. Det tog år innan jag vågade komma ut med att jag bara ääälskar Eminem - ibland har jag fortfarande lite problem med att erkänna det. Nirvana var ett annat problem. Inte förrän de blev så där riktigt hysteriskt stora och übercreddiga vågade jag komma ut ur min grunge-garderob. Jag är helt enkelt en musikfegis.
Det är mycket jag måste ändra med mitt liv - jag fyller 40 om några år och då kan jag inte hålla på som jag gör och skämmas för den jag är. Jag börjar med mina musikhemligheter och jag börjar nu. Här är pinsamheterna i min mp3:
*Eiffel 65s Blue (Da Ba Dee) - fjantig och pinsam, och den gör mig glad
*Prodigys Smack my bitch up - kanske inte jättepinsam, men jag har ändå svårt att erkänna att jag gillar den av någon anledning
*Celine Dions A new day has come - inte ett dugg pinsam egentligen, men eftersom jag har dissat H's stora kärlek till henne under så många år så blir den jättepinsam. Ännu mer pinsamt är det att erkänna att jag dessutom har den i två olika versioner - efter varandra
*E-types Free like a flying demon - borttagen just nu, men den brukar finnas där. Jättepinsam
*Basshunters Boten Anna - hysteriskt jävla sjukt superpinsam, och alldeles underbar
För övrigt tycker jag att det är makalöst roligt att det är Tomas Ledin som har skrivit Snabbköpskassörskan. Jag vet inte riktigt varför.
Ingen träning. Ingen svält. Bara gåslever.
7 år sedan
Inlägg
4 kommentarer:
Smack My Bitch Up har jag också nånstans djupt inne i min iPod, men H och Celine Dion? Jag har ju sett hans hårdrockssvall i er skolkatalog...
Annars måste jag erkänna att jag har Tomas Ledin i min iPod - Just nu, i mitt blandband med schlagerfestivalsvinnnare, men ändå.
Och för övrigt är jag från Linköping, så räkna inte med någon sympati i helgen!
Jodå, H och Celine Dion. De har varit ett par sedan han fick hennes julskiva i någon slags företagsjulklapp för ett antal år sedan. Den lyssnade han på varje dag i nästan två år. Han har älskat henne högt sedan dess.
Tomas Ledin säger du? Minsann. Modigt att erkänna det.
Jag räknar inte med att behöva någon sympati över huvud taget i helgen. Det kommer att gå bra. Bra, bra, bra.
/A
Så Las Vegas-resan är bara ett sätt för H att komma närmare Celine? Ni kanske t.o.m. kan se en show...
Det var nog planen, men hon har semester i juli (och sitter förmodligen någonstans i Kanada och sjunger käcka visor på franska tillsammans med släkten). Synd faktiskt, det hade varit kul att se henne på Caesars.
Skicka en kommentar